De senaste två åren har varit väldigt speciella. För mig har de innehållit en pandemi som omkullkastat min vardag och begränsat min frihet, ett avslöjande om Yogi Bhajan (mästaren inom kundaliniyoga som visat sig vara en manipulativ sexist) som fått mig att ifrågasätta min egen yoga och ett ordentligt diskbråck som hårt prövat min kropp. Det jag känt som tryggt, som något jag vet och kan, har fallit som klädesplagg från kroppen tills jag slutligen stod naken kvar. 2022 kom med nya restriktioner och ännu en gång kände jag mig matt och frustrerad; det är svårt att ha en yogastudio när förutsättningarna hela tiden försämras. Återigen kom tankarna på att ge upp, men då det inte är min melodi fick jag göra det jag behövt göra flera gånger under de senaste två åren – hitta in till min inre trygghet. Yttre trygghet, den vi får från andra människor, arbetsplatser och samhälle, är inte tillräcklig; det har pandemin tydligt lärt oss. För samhället förändras ständigt, mästare visar sig vara falska, människor vi älskar försvinner och hem raseras. Yttre trygghet är som ett träplank i vinden, som skakar och slår ju mer det blåser, som slits sönder i bitar eller rycks upp och dras med i orkanen. Inre trygghet däremot dras inte med, för den bor inuti oss och vi bär med den vart vi än går. Inom Gudinneyogan finns en övning som heter Hestia (se nedan). Hestia betyder härd eller eldstad och i den grekiska mytologin var Hestia hemmets främsta gudinna och beskydderska. I gudasagorna valde hon att stå åt sidan och hålla sig utanför de många gräl och intriger som de andra gudarna ägnade sig åt. Istället skötte hon den heliga eld som alltid brann på Olympen, vakade över människors hem och höll deras eldstäder vid liv – för värme, trygghet och beskydd. För att känna inre trygghet är det den elden som jag behöver hålla vid liv. Vända mig bort från rädslor och tumult, från konflikter och lögner, såsom Hestia. Inuti mig finns ingen orkan, bara lugn. Inuti mig finns inget hat, bara kärlek. I de stunder jag är i full kontakt med min inre trygghet hör jag rösten som viskar: \”Välkommen hem, kära du. Välkommen hem.\” Och allting är stilla. Övningen HESTIA: Sitt i en bekväm position med ena handen på bröstet och den andra handen nedanför naveln. Slappna av i kroppen, i ansiktet, i käkarna, släpp ner axlarna och sjunk in i dig själv. Följ kravlöst ditt andetag i kroppen och var medveten om varje inandning, varje utandning och varje paus däremellan. Känn hjärtats slag, din egen rytm, pulsera i kroppen. Känn värmen från dina handflator in i kroppen och värmen från din kropp in i handflatorna. Under dina händer har du din egen eld, din egen kraft, din egen, inre trygghet. Öppna dörren till dig själv. Kom hem. |