Vi har allt vi behöver

Sönerna hade kunnat strypa mig denna morgon. Tonårsdeppigt muttras det om \”så jobbigt, ont i kroppen, måste det vara så jävla mörkt\”. Hurtigt svarar jag: \”Kom igen. Var positiv. Var tacksam. Sluta gnäll. Just do it! Kliv upp ur sängen\”. \”Har du PMS?\”, får jag till svar. \”Vad fan är det med dig? Det är inte normalt att tänka som du.\”

Och jag tänker: \”Jo, jag har mens men jag kan tycka till utan att blöda. Det är inget särskilt med mig, förutom att jag valt att tänka positivt. Och normal – det har jag aldrig varit\”. De suckar, \”jobbig morsa, dum i huvet\”, och jag låter dem sucka så. Med åren kommer de att förstå, och jag kommer under de åren fortsätta säga: \”Vi har det så bra, vi har allt vi behöver. Ett hem. Mat. Kläder. Trygghet. Fred. Kärlek. Så mycket kärlek. Fokusera på det. Se det\”.